EUROPA för studie- och yrkesvägledare

– en guide till information om studier och arbete i Europa

3. Ut i Europa … … för att studera

Utlandsstudier är berikande på många sätt. Vad, var och hur man väljer att studera beror mycket på vilket motiv man har för sina utlandsstudier. En del vill åka utomlands redan under gymnasie­tiden. Då handlar det oftast om att vistas i ett annat land under en bestämd tid inom ett utbyte. Möjligheter att skaffa sig en utlands­erfarenhet finns t o m för elever på grundskolenivå. Utlandsvistelsen ingår då oftast som en del av ordinarie svensk utbildning. Söker man sig ut efter gymnasietiden kan det både handla om att läsa en hel utbildning i ett annat land och ta sin examen där, eller att förlägga en del av sin svenska utbildning till ett annat land. Möjligheterna är i stort sätt obegränsade – det viktiga är att man vet vilket syfte man har med sina utlandsstudier. I detta sammanhang utgör vägledningssamtalet en värdefull resurs. Här kan Euroguidance verktygs­låda för mobilitet vara till hjälp och inspiration.

3.1 Studierelaterade möjligheter inom ett program

Som utbyteselev respektive utbytesstudent kan man förlägga en del av sin svenska utbildning utomlands. Det kan gälla en studie­period lika väl som en praktikperiod.

Att åka utomlands inom ett utbytesprogram ger många fördelar jämfört med att åka på egen hand. Som deltagare i ett utbytesprogram behöver man t ex inte betala någon terminsavgift och man får oftast ett stipendium, vilket gör utbytesprogrammen till en väldigt förmånlig affär jämfört med de utlandsstudier och språkresor som erbjuds via privata förmedlingar. En annan fördel är att man slipper konkurrera om en utbildningsplats med värdlandets studenter. Dessutom får man som utbytesstudent hjälp med sin ansökan och med att skaffa bostad. De kurser man läser som utbytesstudent får man också i regel tillgodoräkna sig i sin svenska utbildning (se avsnitt 2.4 Tillgodoräknanden och erkännanden), något som inte alltid är fallet när man ordnar en plats på egen hand.

Det finns flera internationella utbytesprogram för både elever och studenter. Programmet för livslångt lärande är EU:s stora utbildningsprogram 2007–2013. Programmet består av delprogrammen Comenius (förskola, grundskola, gymnasium), Erasmus (högre utbildning, påbyggnadsutbildning), Grundtvig (vuxenutbildning) och Leonardo da Vinci (grundläggande och fortsatt yrkesutbildning). Nordplus är ett program som erbjuder möjligheter till utbyten på olika nivåer i Norden och Baltikum. Dessutom finns en rad svenska initiativ som erbjuder möjlighet till studier i andra länder, t ex Ettårsprogrammen som erbjuder gymnasieelever en möjlighet att spendera ett år i ett annat land.

Internationella programkontoret är den myndighet som administrerar de flesta utbytesprogrammen inom utbildningsområdet, men också Svenska institutet, Ungdomsstyrelsen samt Centrum för internationellt ungdomsutbyte, CIU, erbjuder finansiering för olika typer av utbyten.

Utöver detta har de flesta svenska högskolor och universitet egna bilaterala utbytesavtal med lärosäten i andra länder. Centrala studievägledningen eller det internationella sekretariatet på respektive högskola/universitetet kan informera om vilka utbyten som finns. Information om högskolornas internationella samarbete brukar också ofta erbjudas på deras egna webbplatser. Webbadresser till svenska högskolor och universitet finns på www.studera.nu.

För att få delta i ett utbytesprogram måste man i regel ha påbörjat sin utbildning här i Sverige. Hur långt man ska ha kommit i sin svenska utbildning varierar mellan programmen.

Observera att till de flesta av programmen kan elever och studenter inte söka individuellt. Det är i stället skolan eller högskolan som söker medel för att ge sina elever/studenter de möjligheter som programmen erbjuder. Sedan ansöker eleverna/studenterna om att få delta direkt hos utbildningsanordnaren.

Om man som vägledare arbetar hos en utbildningsanordnare som inte erbjuder dessa möjligheter kan man verka för att en an­sökan kommer till stånd. Att många elever efterfrågar utlandsstudier kan vara ett bra argument för att övertyga utbildningsanordnare om ett deltagande i programmen. Även när skolan/högskolan tar del av programmen är det en viktig uppgift att göra elever/studenter uppmärksamma på att dessa finns och uppmuntra dem som är intresserade att delta.

De flesta programmen består av flera delar. I flera program ingår även möjligheter för lärare och annan pedagogisk personal, inte minst vägledare, som en del. I presentationen nedan ligger koncentrationen på de delar av programmen som erbjuder mobilitetsmöjligheter för elever och studenter. För att läsa om vägledares möjligheter, se avsnitt 5.

3.1.1 Elever i Grundskolan

Comenius

Inom EU:s program för livslångt lärande är Comenius den stora programdelen för skolområdet, från förskola till gymnasium. Inom ramen för Comenius ges möjlighet att driva projektsamarbeten, gå fortbildningskurser, praktisera utomlands m.m. Det måste alltid vara en skola som står bakom ansökan, man kan inte söka projektmedel som enskild person.

Elever eller lärare i förskolan, grundskolan eller gymnasiet kan delta i ett Comenius partnerskap. Det innebär att man driver ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan ett antal europeiska skolor, utifrån ett gemensamt tema. Här kan ett begränsat antal elever resa utomlands för att förbereda och planera ett europeiskt projekt tillsammans med sina lärare. Det finns också möjlighet att bedriva bilaterala partnerskap, som ger möjlighet till ömsesidigt elevutbyte i minst 10 dagar.

För elever som vill studera mellan 3–10 månader på en skola i ett annat land i Europa kan Comenius elevmobilitet vara ett alternativ. Eleverna måste vara minst 14 år och studera på heltid vid skolan. Detta elevutbyte kan ske mellan skolor som deltar eller som har deltagit i ett Comenius skolpartnerskap. Det är den skola som ska sända elever som ansöker om stöd genom Comenius elevmobilitet.

Mer information om Comenius olika delprogram finns på Internationella programkontorets webbplats.

Nordplus Junior

Nordplus Junior är ett delprogram inom ramprogrammet Nordplus. Nordplus Junior vänder sig till elever och lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i de nordiska länderna inklusive Grönland, Färöarna och Åland, samt de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. Det finns olika typer av projekt:

  • Projektsamarbete mellan två eller flera klasser/grupper med elev- och lärarutbyte mellan länderna

  • Lärarutbyte mellan minst två skolor i olika länder.

  • Elevpraktik alternativt arbetsplatsförlagd utbildning i något annat nordiskt land.

  • Utvecklingsprojekt och nätverk – minst tre partnerskolor från minst tre länder samarbetar.

Alla elev- och lärarutbyten ska pågå i minst 5 dagar inklusive resdagar. För alla former av samarbete inom Nordplus Junior kan bidrag till resekostnader sökas. Läs mer på www.programkontoret.se.

Ung och Aktiv i Europa

EU-programmet Ung och Aktiv i Europa riktar sig till ungdomar mellan 13 och 30 år. Programmet ger också möjligheter för den som arbetar med ungdomar att delta i olika internationella utbildningar och att utveckla kontakter och samarbete med ungdomsledare och organisationer i andra länder. Programmet är indelat i flera delprogram. Följande delar ger möjlighet till mobilitet för grundskoleungdomar:

  • Ung i Europa ger stöd till ungdomsutbyten, ungdomsinitiativ och demokratiprojekt för ungdomar. Grupper av unga inom kommunala verksamheter, organisationer, föreningar, arbetsmarknadsprojekt, en grupp vänner och andra grupper av unga kan söka stöd för utbyten. Även projekt inom IV-programmet eller särskolan kan söka stöd. Idén bakom ett ungdomsutbyte är att ungdomar från 13 år ska kunna mötas för att utbyta idéer och erfarenheter med ungdomar från andra länder kring ett särskilt tema. Utbytet kan pågå mellan 6 och 21 dagar.

  • Ung i världen ger ungdomar från 13 år och ungdomsledare möjlighet att göra projekt med grannländer till EU och även med övriga världen. Med undantag för några få detaljer, gäller i princip samma regler som för vanliga ungdomsutbyten.

Läs mer på Ungdomsstyrelsens webbplats.

3.1.2 Elever på Gymnasiet

Comenius

Inom EU:s program för livslångt lärande är Comenius den stora programdelen för skolområdet, från förskola till gymnasium. Inom ramen för Comenius ges möjlighet att driva projektsamarbeten, gå fortbildningskurser, praktisera utomlands m.m. Det måste alltid vara en skola som står bakom ansökan, man kan inte söka projektmedel som enskild person.

De delar av programmet som ger möjlighet till mobilitet för gymnasieelever är Comenius partnerskap, bilaterala partnerskap och Comenius elevmobilitet, se avsnitt 3.1.1, Elever i Grundskolan.

Nordplus Junior

Nordplus Junior är ett delprogram inom ramprogrammet Nordplus. Nordplus Junior vänder sig till elever och lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i de nordiska länderna inklusive Grönland, Färöarna och Åland, samt de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

Beträffande programmets olika möjligheter till utbyten, praktik och projekt, se avsnitt 3.1.1, Elever i Grundskolan.

Atlas Praktik

Atlas är ett program för samarbete och praktik över hela världen. Genom Atlas praktik kan elever på gymnasiets yrkesförberedande program samt elever på yrkesvux genomföra arbetsplatsförlagd utbildning, APU, i utlandet.

Programmet presenteras under avsnitt 4.1.1, Praktik inom utbildning.

Leonardo da Vinci Praktik och utbyten samt Partnerskap

Studerande i grundläggande yrkesutbildning (även komvux, ky-utbildningar och folkhög-skolor) kan praktisera 2–36 veckor på arbetsplatser utomlands. Det är skolan, organisationen eller företaget som ska stå bakom ansökan.

För mer information se avsnitt 4.1.1, Praktik inom utbildning.

Ett annat delprogram som erbjuder mobilitet för elever på gymnasieskolan är Leonardo da Vinci partnerskap. Partnerskapsprojekt är tvååriga samarbetsprojekt mellan olika europeiska yrkesutbildningar utifrån ett gemensamt tema. Aktiviteterna måste ha en tydlig koppling till yrkesutbildning där inte bara utbildningsanordnare deltar i projektet.

Samarbetet står i förgrunden och därför är bl a studerandeutbyten typiska aktiviteter. Samarbetet ska samtidigt leda till konkreta resultat, exempelvis i form av gemensam rapporter, konferenser, resultat som elever har bidragit till eller en pedagogisk/didaktisk metod.

Mer information om olika delprogram inom Leonardo da Vinci finns på www.programkontoret.se.

Ett år i Frankrike, Ett år i Spanien, Ett år i Tyskland/Österrike

Ettårsprogrammen ger möjlighet för elever i gymnasiets årskurs 1 och 2 att studera ett läsår i Frankrike, Spanien, Tyskland eller Österrike. För att kunna söka krävs det att eleven läser franska, spanska eller tyska som minst steg 2. Den som antas till programmet placeras på den linje och i den årskurs som bäst motsvarar det program eleven läser i Sverige. Efter en kort anpassningsperiod behandlas utbyteseleven på samma sätt som de andra eleverna, deltar i ordinarie prov och får betyg.

I Spanien, Tyskland och Österrike inkvarteras eleven hos en värdfamilj eller i ett studenthem. I Frankrike samt vid några skolor i Öster­rike bor eleven på internat under veckorna och hos en värdfamilj under helger och lov. För att säkra att språket används oavbrutet placeras endast 1–2 svenska elever på varje skola.

Den som antas till programmet beviljas ett bidrag som utgörs av det vanliga studiebidraget som ges till elever i den svenska gym­nasie­skolan, samt ett inackorderingstillägg. Pengarna utbetalas av CSN. För att vara berättigad till fullt bidrag måste den sökande vara svensk medborgare. Skolplatsen bekostas av det mottagande landet. Eleven betalar själv för måltider, inkvartering i värdfamiljen samt ev. boende på internat. Bidraget täcker största delen av dessa kostnader. Överskjutande kostnader samt utgifter för resa, försäkring och fickpengar betalas av eleven själv.

Ansökan görs on-line och man söker individuellt. För uppgifter om ansökningshandlingar och övrig information besök Internationella programkontorets webbplats.

Ung och Aktiv i Europa

EU-programmet Ung och Aktiv i Europa riktar sig till ungdomar mellan 13 och 30 år. Programmet ger också möjligheter för den som arbetar med ungdomar att delta i olika internationella utbildningar och att utveckla kontakter och samarbete med ungdomsledare och organisationer i andra länder. Programmet är indelat i flera delprogram. Följande delar ger möjlighet till mobilitet för gymnasieungdomar:

  • Ung i Europa ger stöd till ungdomsutbyten, ungdomsinitiativ och demokratiprojekt för ungdomar. Se avsnitt 3.1.1, Elever i Grundskolan

  • Europeisk volontärtjänst – Ungdomar från 18 år kan bli volontärer i ett annat land i Europa under två till tolv månader. Se avsnitt 4.2.3, Volontär.

  • Ung i världen – Se avsnitt 3.1.1, Elever i Grundskolan

  • Stöd till europeiskt politiskt samarbete – Kommuner, regioner och föreningar kan söka stöd för att organisera nationella och internationella seminarier för ungdomar och personer som ansvarar för den lokala och regionala ungdomspolitiken.

Ungdomsstyrelsen administrerar EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Mer information finns på www.ungdomsstyrelsen.se.

Visbyprogrammet

Svenska Institutets Visbyprogram stödjer samarbete och utbyte inom utbildningsområdet mellan Sverige och länder i Östersjö­regio­nen. För gymnasieelever har Visbyprogrammet möjlighet att ge stöd till projekt- och nätverkssamarbete som sedan ska stimulera till ett mer långsiktigt samarbete. Hit räknas klassutbyten med en tydlig koppling till utbildningen och skolprojekt som omfattar utbyten med elever och lärare. Stöd ges för resor och uppehälle under en till två veckor. Ansökan ska göras av svensk eller utländsk gymnasieskola.

För ytterligare information och ansökningshandlingar, besök Svenska institutets webbplats.

Övrigt

Det finns även andra aktiviteter som erbjuder möjligheter till utblickar i Europa för elever;

eTwinning är en del av Europeiska kommissionens program för Comenius och administreras i Sverige av Internationella programkontoret. eTwinning skall främja skolsamarbete på Internet med partnerskolor i andra länder i Europa genom att tillhandahålla stöd, verktyg och tjänster för att göra det lätt för skolor att bilda kort- eller långsiktiga partnerskap inom alla ämnesområden. Läs mer på www.etwinning.net.

Studieresor för skolklasser till Europaparlamentet arrangeras av Euroscola. Dessa resor ger svenska elever möjlighet att under en dag arbeta som europaparlamentariker i Strasbourg respektive möta europaparlamentariker, lobbyister och journalister i Bryssel. Till Euroscola bidrar Europaparlamentet med ett mindre stipendium som täcker en del av resan. För mer information, se Europaparlamentets informationskontor.

Europeiska skoldatanätet är en utbildningsportal för undervisning, lärande och samarbete. Idén är att förändra sättet att undervisa med hjälp av nya läromedel och verktyg, samt stimulera samverkan mellan skolor, lärare och elever i Europa, Här finns bl a möjlighet att hitta samarbetsskolor via ”Partner Finding Forum”.

I Europeiska skoldatanätet ingår bl a MyEurope ett projekt som vänder sig till skolor som är intresserade av aktiviteter som berör frågor om europeisk identitet och europeiskt medborgarskap. Idag finns mer än 8 000 skolor i MyEuropes skolnätverk i Väst, Öst- och Centraleuropa och det är enkelt att hitta partner för olika typer av skolsamarbete.

3.1.3 Studenter på Högskolan

Erasmus

Erasmus är delprogrammet för universitet och högskolor inom Programmet för livslångt lärande och syftar till att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom högre utbildning. Erasmus ger studenter inom grund- eller forskarutbildning en möjlighet att läsa vid ett annat europeiskt universitet i 3–12 månader eller göra praktik i något av de 31 länder som ingår i Erasmusprogrammet.

För att kunna delta i Erasmusmobilitet måste studenten:

  • vara medborgare i något av de länder som ingår i Erasmusprogrammet eller vara fast bosatt i Sverige

  • vara inskriven vid lärosätet och före utresan har fullföljt minst ett års högskolestudier

  • kunna tillgodoräkna sig studieperioden utomlands eller kunna få praktiken erkänd av hemlärosätet

Erasmusstudenter och praktikanter får ett stipendium från det egna lärosätet. Stipendiet är ett bidrag som ska täcka merkostnader i samband med utlandsvistelsen. Det är också möjligt att få:

  • Viss delfinansiering till språkliga förberedelser innan studierna utomlands påbörjas.

  • Stipendium beviljat för en praktikperiod på ett företag under förutsättning att praktiken föregås eller följs av minst 3 månaders studier utomlands.

  • Funktionshindrade studenter kan ansöka om extra stöd för Erasmusstudier utomlands.

Mer information finns på Internationella programkontorets webbplats.

Comenius värdskolor för assistenter

Detta program presenteras under avsnitt 4.1.1. Praktik inom utbildning.

Nordplus

Nordplus är Nordiska Ministerrådets program för lärare och studerande vid nordiska och baltiska universitet, högskolor och andra eftergymnasiala utbildningar. Programmet erbjuder möjligheter till utbyten för lärare och studenter, utveckling av gemensamma studieprogram och intensivkurser för studenter samt möjlighet att starta nätverk och samarbeten för utveckling av den högre utbildningen. Läs mer på www.programkontoret.se.

Ung och Aktiv i Europa

EU-programmet Ung och Aktiv i Europa riktar sig till ungdomar mellan 13 och 30 år och personer som arbetar med unga. Ung och Aktiv i Europa har fem delprogram, dessa är Ung i Europa, Europeisk volontärtjänst (EVS), Ung i världen, Ungdomsledare och stödstrukturer samt Stöd till europeiskt politiskt samarbete, se avsnitt 3.1.2, Elever på Gymnasiet.

Svenska Institutets individuella stipendier

Svenska institutet administrerar flera program med individuella stipendier som erbjuder internationella möjligheter i en lång rad länder både i och utanför Europa. Programmen är öppna för studerande vid svenska universitet och högskolor som vill forska, studera eller göra studiebesök utomlands.

Mer information presenteras under ”Stipendier och bidrag – Utbildning och forskning” för respektive land på Svenska Institutets hemsida.

Visbyprogrammet

Svenska institutets Visbyprogram kan på akademisk nivå ge stöd till projekt och nätverk, individuella stipendier och stipendier för korttidsbesök. Individuellt stipendium kan sökas för studier och forskning i samarbetsländerna. Stipendium ges för en månad upp till ett läsår. De studier för vilka stipendium söks ska ligga i linje med de tidigare bedrivna studierna eller komplettera tidigare studier. Normalt beviljas inte stöd för att påbörja en hel utbildning utomlands. Det är också möjligt att söka stipendium för praktik som utgör del av utbildningen. Mer information om Visbyprogrammet finns på Svenska Institutets hemsida.

STINT

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning, STINT, har ett program som ger stöd till unga forskare som vill bygga upp internationellt samarbete med andra yngre forskare.

VINNOVA

VINNOVA är en statlig myndighet vars ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling, och som har till uppgift att finansiera behovsmotiverad forskning, samt att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. På Vinnovas webbplats finns information om olika forskarstipendier, utbyten och projekt. Där finns även en internationell programguide med Information om finansieringsmöjligheter inom EU:s sjunde ramprogram, övriga europeiska program samt VINNOVA:s internationella forskningssamarbeten.

VINNOVA är även ansvarig organisation för Euraxess Sweden (läs mer nedan).

Euraxess

Euraxess är ett europeiskt nätverk under EU-kommissionen och består av 200 informations center i 35 länder. På Euraxess webbplats finns en portal för forskare som önskar gå vidare i sin karriär i ett annat europeiskt land, och för vetenskapliga organisationer som letar efter internationell kompetens.

3.1.4 Vuxenstuderande

Grundtvig

Grundtvig är ett delområde inom EU:s Program för livslångt lärande. Programmet vänder sig till organisationer som främjar vuxnas lärande. Aktörer inom vuxenutbildning kan vara såväl formella (skolor, universitet) som informella (folkbildningsorganisationer, före­ningar, bibliotek, museer). Privata utbildningsorganisationer är också välkomna.

Grundtvig består av flera olika delar, men den del som kan bidra till studerandes mobilitet är Partnerskap för lärande som möjliggör samarbete i projektform i mindre skala för organisationer utan tidigare erfarenheter från internationellt samarbete. Utbyte av erfarenheter och metoder inom ett valt temaområde är kärnan i samarbetet, varför projektmöten samt lärar- och studerandeutbyten är vanliga aktiviteter. Mer information finns på Internationella programkontorets webbplats.

Nordplus Vuxen

Nordplus vuxen är Nordiska Ministerrådets mobilitets- och nätverksprogram för vuxnas lärande. Programmet syftar till att skapa sam­arbete, utveckling och förnyelse inom alla former av vuxnas lärande; både formellt, informellt och icke-formellt lärande och oberoende av vilken organisation som anordnar möjligheten till lärande.

Programmet ger bidrag till praktik och fortbildning för personal och studerande samt till olika typer av samarbetsprojekt inom vuxen­utbildning mellan länder i Norden och Baltikum. Programmet administreras av Internationella programkontoret.

Leonardo da Vinci, Praktik och utbyten

Mer information om Leonardo da Vinci partnerskap finns under avsnitt 3.1.2 Elever på gymnasiet och om Leonardo da Vinci praktik under avsnitt 4.1.1. Praktik inom utbildning.

Visbyprogrammet

Svenska institutets Visbyprogram har inom vuxenutbildning möjlighet att ge stöd till projekt och nätverk, individuella stipendier och stipendier för kontaktbesök. Individuellt stipendium kan sökas för studier i samarbetsländerna och ges för en månad upp till ett läsår. De studier för vilka stipendium söks ska ligga i linje med de tidigare bedrivna studierna eller komplettera tidigare studier. För mer information, besök Svenska institutets hemsida.

3.2 Studier på egen hand

Den som vill åka utomlands på egen hand får vara beredd på att ägna en hel del tid åt att leta information. Många av de praktiska frågor man får hjälp med att ordna om man åker inom ett program, måste man själv ta hand om. Man måste också konkurrera om en utbildningsplats med värdlandets studenter. Möjligheterna är oändliga, men det finns några grundläggande frågeställningar:

  • Vilken typ av studier är av intresse (ämne, på vilken nivå, heltid eller deltid etc)?

  • Var erbjuds utbildningen och på vilket undervisningsspråk?

  • Vad kostar studierna (t ex terminsavgift) och kan man få studiemedel?

  • Hur lång tid vill man ägna åt utlandsstudier?

  • Vilka är antagningskraven och vilka är möjligheterna att bli antagen?

  • Hur söker man som utländsk sökande?

Det är viktigt att ordentligt fundera igenom vilket syftet är och vilka förväntningar man har på sina utlandsstudier; Blir studierna gångbara i Sverige? Och hur vill man använda dem – som en del av pågående studier, som avstamp för vidarestudier eller kanske som en extra merit när man söker arbete?

En rad praktiska frågor, såsom boende, ansökan, översättning av betyg, eventuella språktest m.m. måste förberedas. De tidigare avsnitten 2.3 Förberedelser, 2.4 Tillgodoräknanden och erkännandensamt avsnitt 3.3 Finansiering av utlandsstudier, innehåller alla viktig information för den som ska åka ut på egen hand.

Det finns också olika förmedlingar som mot en programavgift erbjuder praktisk hjälp till studier i Europa eller övriga världen på både gymnasie- och universitetsnivå. I programavgiften ingår ofta resor, avgifter, värdfamiljsboende, m.m. Kraven är dock desamma som om man söker till utlandsstudier på egen hand. Det är bra att vara medveten om att de flesta förmedlingar representerar vissa högskolor eller universitet och alltså inte erbjuder en heltäckande bild av utbildningsutbudet i ett visst land. En del förmedlingar är specialiserade enbart på språkstudier, se vidare 3.2.5 Språkstudier, medan andra erbjuder studier inom olika ämnen och program. AllaStudier.se har information om förmedlingar (välj ”studera utomlands” – ”högskola”).

Nedan följer information om hur man på egen hand kan hitta till utbildningar i Europa.

3.2.1 Information om utbildning i andra länder

Flera europeiska länder har informationskontor i Sverige, där man tillhandahåller information om studier och utbildning: British Council, Franska Institutet, tyska Goethe-Institutet, Spanska kulturinstitutet, Italienska Kulturinstitutet, Tjeckiska centret, Polska institutet och Finlandsinstitutet.

För information om utbildning i både ovanstående och övriga länder kan man också vända sig till:

3.2.2 Grundskole- och gymnasieutbildning

Svensk grundskoleundervisning i utlandet

Det finns ett antal skolor i utlandet avsedda för svenska barn som bor utomlands. I de flesta utlandsskolor undervisas endast åk 1–6. Reguljär undervisning i årskurserna 7–9 finns på följande platser i Europa: Bryssel, Fuengirola, London, Madrid och Paris. Elever som vill läsa åk 7–9 enligt svensk läroplan och som inte befinner sig på dessa orter kan följa distansundervisning för utlandssvenskar vid Sofia skola i Stockholm.

Svensk undervisning/utbildning utomlands tillhandahålls även vid internationella skolor i Paris och Warszawa samt vid Europaskolor, d v s skolor för barn till EU-tjänstemän. För de svenska barn och ungdomar som studerar vid en lokal eller internationell skola erbjuds kompletterande svensk undervisning några timmar i veckan på ett mycket stort antal platser i världen.

För ytterligare information om svensk undervisning i utlandet, besök Skolverkets webbplats.

Svensk gymnasieundervisning i utlandet

Barn och ungdomar vars föräldrar tjänstgör i företag och organisationer utomlands erbjuds svensk utlandsundervisning på en mängd platser i världen. I Europa finns reguljär svensk gymnasieundervisning dock endast vid de svenska skolorna i Bryssel, Fuengirola, London, Madrid och Paris. De elever som inte befinner sig på dessa orter är hänvisade till distansstudier. Distansutbildning för svenska gymnasieungdomar utomlands anordnas av Värmdö gymnasium i Stockholm. Kompletterande svensk undervisning några timmar i veckan finns på ett mycket stort antal platser i världen och flera internationella gymnasieskolor som ingår i IBO (International Baccalaureate Organisation) erbjuder svenska som B- eller C-språk. Detta ger dock inte tillräcklig behörighet för fortsatta studier på högskola i Sverige (för detta krävs svenska B).

För ytterligare information om svensk undervisning i utlandet, besök Skolverkets webbplats.

International Baccalaureate, IB

IB-programmet, International Baccalaureate, är ett internationellt erkänt gymnasieprogram som finns i 138 länder. Undervisningen vid den treåriga utbildningen ges på engelska, och ger tillträde till studier vid de flesta universitet i världen, inklusive de svenska. Utbildningens innehåll och kvalitet garanteras av en oberoende organisation, International Baccalaureate Organization, IBO. Grundtanken med IB-programmet är att kunna erbjuda familjer resp. elever som flyttar över världen samma gymnasieutbildning. Eleverna kan alltså fortsätta sina studier vid ett IB-program i ett annat land, utan kompletteringar eller förbehåll. I Sverige finns ca 38 skolor som erbjuder IB-program. För mer information, besök International Baccalaureate Organizations webbplats eller någon av de svenska gymnasieskolor som erbjuder IB-programmet.

Reguljära gymnasiestudier i ett annat europeiskt land

Om man ska studera inom ramen för ett annat lands reguljära gymnasieutbildning finns ingen given väg att gå. En bra början är att vända sig till landets ambassad eller konsulat i Sverige eller till den svenska beskickningen i det nya landet.

För att få ett svenskt slutbetyg och/eller skaffa sig grundläggande behörighet för högskolestudier i Sverige måste man oftast vid hemkomsten komplettera sin utbildning. Se vidare under 2.4.2 Tillgodoräknanden av studier.

Utbytesstudier på gymnasiet

Som gymnasieelev kan man också studera utomlands genom utbytesstudier inom ramen för sin svenska gymnasieutbildning. Möjligheterna finns presenterade under 3.1.2 Elever på gymnasiet. Läs om möjligheter att tillgodoräkna sig utbytesstudier under 2.4.2 Tillgodoräknanden av studier.

3.2.3 Högskoleutbildning

För den som söker sig till en utländsk högskoleutbildning på egen hand är det viktigt att kontrollera att utbildningen är godkänd av myndigheterna i värdlandet samt eventuellt dess värde på den svenska arbetsmarknaden.

När det gäller ansökningsförfarandet är det bäst att ta kontakt direkt med det berörda universitetet för att få veta när och hur man söker samt vad utbildningsanordnaren kräver av en svensk sökande. Tänk på att många universitet tar ut terminsavgifter från studenter som studerar utanför utbytesavtal. Man kan dock ha möjlighet att få extra studielån beviljat av CSN för att täcka dessa kostnader.

De tidigare avsnitten 2.3 Förberedelser, 2.4 Tillgodoräknanden och erkännanden samt avsnittet 3.3 Finansiering av utlandsstudier innehåller viktig information för den som ska studera på universitet/högskola utomlands på egen hand. För att hitta universitet i Europa, se avsnitt 3.2.1 Information om utbildningar i andra länder.

3.2.4 Språkutbildning

Många ungdomar är intresserade av utlandsstudier för att förbättra sina språkkunskaper. Det finns en mängd olika aktörer inom språkstudieområdet. Språkresearrangörerna erbjuder oftast språkkurser för olika åldrar och på olika nivåer. Utbudet består därför av en mängd olika alternativ; kortare språkkurser för barn och ungdomar, eftergymnasiala heltidsstudier, språkkurser för yrkesverksamma, 50+ respektive seniorkurser, företagsutbildningar m m.

Att förbättra sina språkkunskaper kan vara en god investering. Man bör dock vara medveten om att det är mycket svårt att tillgodoräkna sig dessa studier som en del av en eventuell högskoleutbildning.

CSN tillämpar särskilda regler för studiemedel i samband med språkstudier, dessa finns återgivna under 3.3.3 Studiemedel för språkstudier.

Några av de större språkresearrangörerna finns samlade på Språkreseguiden. Det finns utöver dessa en ofantlig mängd andra företag och organisationer som förmedlar språkstudier. Det stora utbudet kan skapa osäkerhet beträffande vad som skiljer företagen åt utöver priset. Ett sätt att skapa sig en uppfattning är att kontakta Allmänna reklamationsnämnden för att kontrollera om företaget/organisationen ådragit sig några klagomål.

Man kan också ordna sina språkstudier på egen hand. Utbildningsanordnare som erbjuder språkutbildning i olika europeiska länder finns bl a tillgängliga på Europeiska Kommissionens utbildningsportal PLOTEUS.

3.3 Finansiering av utlandsstudier

Att studera utomlands kräver planering av hur studierna ska finansieras. Det är därför viktigt att i förväg göra upp en budget och räkna på kostnader för terminsavgifter, kurslitteratur, boende, resor och försäkringar samt levnadsomkostnader i form av mat, kläder och nöjen. Det kan också tillkomma en hel del utgifter i samband med förberedelserna inför utlandsstudierna, exempelvis för visum, översättning av betyg, legalisering av dokument, språktest, inskrivningsavgift etc.

På Konsumentverkets hemsida finns råd om levnadskostnader. Dessa är visserligen utformade för dem som bor i Sverige, men kan ge vägledning om vilka utgifter man bör ta med i beräkningen

Under rubriken Att flytta till ett annat land kan man i den europeiska utbildningsdatabasen PLOTEUS få tips om levnadskostnader i vissa länder.

3.3.1 Utbytesprogram

Ett sätt att finansiera sin utlandsvistelse är att åka iväg inom ett utbytesprogram. Om man blir beviljad stipendium inom ett utbytesprogram får man en del av sin utlandsvistelse betald. Dessutom behöver man inte tänka på eventuella terminsavgifter. I övrigt får man ta med sig sitt vanliga studielån, under förutsättning att man uppfyller grundläggande villkor för studiemedel. På CSN:s hemsida kan man läsa mer om dessa villkor. Se även avsnitt 3.1 Studera inom ett program.

3.3.2 Studiemedel

Centrala studiestödsnämnden, CSN, beviljar studiemedel för utlandsstudier utifrån vissa grundläggande krav.

Om man ska studera på gymnasienivå inom Norden kan man få studiehjälp beviljat under i princip samma förutsättningar som i Sverige. Studiehjälp för gymnasiestudier utanför Norden kan beviljas om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en skola i Sverige, den ska t ex innehållsmässigt skilja sig väsentligt från närmaste svensk motsvarighet. Utbildningen ska också vara godkänd i studielandet. Dessutom finns vissa krav beträffande bl a folkbokföring och utbildningens längd. För mer information, besök CSN:s hemsida.

För högskolestudier utanför EU krävs att studierna bedrivs på heltid och att utbildningen pågår i minst 13 veckor. För studier inom EU måste utbildningen pågå minst 3 veckor och vara på minst halvtid. De kurser som studenten söker studiemedel för måste också kunna tenteras. Utbildningen ska dessutom hålla så kallad godtagbar standard. Grundkravet är att utbildningen ska vara erkänd av utbildningsmyndigheterna i studielandet. Man bör därför innan man söker till en utbildning kontakta CSN för att kontrollera vilka utbildningar som kan anses godkända. För utbildningar på eftergymnasial nivå utanför Norden, är det Högskoleverket som står för denna bedömning. Man måste även ha samma grundläggande behörighet för högskolestudier som i Sverige. Utöver detta finns också speciella krav beroende på land, utbildningsform och utbildningsnivå. Mer information finns på www.csn.se/2.130.

Bidragsdelen för studier utomlands är densamma som för studier i Sverige. Däremot varierar lånedelen beroende på kostnads­läget i det aktuella landet. Det finns också möjlighet till merkostnadslån från CSN för utgifter i form av terminsavgifter, resor till och från Sverige samt försäkring. Merkostnadslånet varierar i storlek, men har en övre gräns; om den aktuella utbildningen är mycket dyr eller om den utlandsstuderande vill åka hem ofta, så måste dessa utgifter finansieras på egen hand.

3.3.3 Studiemedel för språkstudier

Studiemedel kan beviljas för språkstudier utomlands, men utöver de grundläggande kraven för utlandsstudier finns då ytterligare specifika krav. Europeiska språk ska t ex läsas i Europa. Ett generellt krav är att språket måste ha officiell status i studielandet. Språkkursen ska avslutas med ett kunskapsprov där det framgår om eleven är godkänd eller inte på kursen. CSN har mer information.

För den som är antagen till andra eftergymnasiala studier utomlands, finns möjlighet att få studiemedel beviljade för att läsa en kortare förberedande språkkurs inför dessa studier.

3.3.4 Stipendier

Eftersom studier utomlands innefattar högre kostnader än studier i Sverige, så kan det vara värt mödan att undersöka möjligheten till stipendier. En annan orsak kan vara att man vill gå en speciell utbildning som man inte kan få studiemedel för.

Som utbytesstudent får man i regel ett stipendium eller rese­bidrag. Om man ordnat utlandsstudierna på egen hand eller via en organisation kan det dock också finnas möjlighet att få stipendier. I de flesta länder finns statliga stipendier för studerande från andra länder, dessutom brukar universiteten och högskolorna själva ha stipendier som de delar ut till utländska studenter. Svenska universitet och högskolor tillhandahåller information om stipendier som är knutna till det egna lärosätet och som studenter hos dem kan söka.

Svenska institutet har information om en lång rad stipendier, som kan sökas för studier i flera olika länder i Europa.

Även t ex Stiftelsen Rotary, Lions Club samt Folke Bernadottes Minnesfond och Olof Palmes minnesfond erbjuder olika typer av bidrag och stipendier för utlandsvistelser av olika slag, både inom Europa och i resten av världen.

Dessutom finns det en mängd andra privata stiftelser och fonder, både i Sverige och utomlands, som man kan söka stipendier hos. Oftast måste man uppfylla ett eller flera olika villkor för att kunna få ett stipendium. Ett vanligt krav är att man är född eller bor på en viss plats eller i en viss del av Sverige. Andra stipendier förutsätter att man ska studera på en viss ort eller vid en viss skola. Det finns också stipendier som är knutna till utbildningens inriktning i form av idrottsstipendier, musikstipendier etc. I kraven för stipendier kan det även förekomma krav på ålder, kön, social bakgrund med mera.

För att undersöka möjligheten till stipendier kan man leta i olika stipendiehandböcker. Följande handböcker kostar mellan ca 300–800 kr att köpa, de brukar även finnas tillgängliga på biblioteken; Stora fondboken och Scholarships & Grants, Fonder och stipendier i Sverige.

Att leta stipendier är tidsödande. Det finns därför stipendiekonsulter som mot en avgift gör ”matchningar” mot en angiven sökprofil. Kostnaden för denna tjänst är ca 200–400 kr. Webbadresser till företag som erbjuder denna tjänst är www.stipendier.se, www.globalgrant.com, www.stipendier.nu. I Stipendielistan kan man själv söka bland tillgängliga stipendier.

Skriv ut | Föregående sida | Nästa sida